Ibland har tröttheten inget namn...
Den är bara där, dov och mörk,
och hotfull.
Jag fruktar att jag gjort det,
alldeles för länge...
Stannat i mörkret,
omsluten av mörkret...
Jag måste finna modet,
och hoppet...
annars blir jag uppäten här.
Resan är oändligt lång,
alltför lång...
Jag förlorar hela tiden
bitar av mig själv...
Vilsen i mörkret...
Vilse i det mörkaste av vatten.